Jag är så trött att städigt höra att andra blir mobbade, och till och med milt misshandlade.
Kan människor inte sluta med vad dom håller på med.
Vad vinner man på att trycka ner andra egentligen?

Man vinner inte ett skit kan jag säga. Ursäkta mig, men vem har gett dig rätten att skada andra?
Vem har gett dig rätten till att gå på någon som du inte ens känner helt och hållet?
Du vet inte vad den personen går igenom just vid det tillfället. 

Vill du verkligen riskera att du kanske tar livet av någon? Får någon att begå självmord?

Vi säger det såhär istället: Vill du verkligen vara en mördare?

Nej, jag tog inte i när jag skrev så. Om du mobbar någon så mycket att dom begår självmord så är du en mördare.
Mobbning är ett seriöst ämne som väldigt få vågar ta upp. Väldigt få vågar berätta att dom blir mobbade.
Det är sjukt synd att flera inte pratar om det. Jag önskar att det vore fler som tog upp det.
Som verkligen berättade hur dom tyckte och kände om mobbning.

Nu vänder jag mig till er föräldrar där ute. Nu säger inte jag att ni är dåliga föräldrar, men såhär ligger det till.
Erat barn kan bli misshandlad och slagen, utan att ni vet om det. Ni kanske ser några knuffa eran son eller dotter.
Då tror ni självfallet att det bara är på skoj. Ibland är det bara på skoj, men ibland är det väldigt seriöst också.

Den skola jag går på är fantastisk. Det är en friskola. En skola som man får ta ansvar på och skriva sitt egna schema och lämna in uppgifter i tid till läraren. 
Där får man inte "skoj bråka." Alltså brottas på skoj, säga kränkade saker på skoj. 
Nu vet jag inte om det är så på alla friskolor. Men det borde vara så på alla skolor.

Ni kanske nu undrar hon dom kan veta om dom bråkar eller så. 
Jo, vi har glas. Vi ser om någonting händer. Det är lärare och andra personaler överallt. 
Även fast det är så få så bråkas det inte, ingenting händer på våran skola som har med våld att göra.
Inte ens på skoj, för så kommer läraren på en gång och får stopp på allt.

Jag antar att jag inte har så mycket mer att skriva just nu. 
Men jag kommer definitift ta upp det här igen. Jag hoppas ni har det bra.